Min familj är inte den vanligaste... Jag brukar ofta hänga hemma hos familjen Malik, där är jag jämt välkommen även om jag och Zayn inte varit tillsammans.

Jag hör hur Elvis hoppar omkring och dansar runt i köket. Hon måste vara överlycklig, detta är ju allt hon drömt om.

'' jag ska bara springa ner till jobbet och säga att jag aldrig kommer tillbaka mer, hej då'' ropar hon och jag hör hur ytterdörren öppnas och stängs. Det finns verkligen inga gränser för henne!! 

________________________________________________________________________________________

Jag kollar igenom om jag packat allt. Tandkräm, tandborste, sovkläder, massa kläder, 5 par skor, pengar, mobil laddare och underkläder. 

'' Tillbaka'' ropar Elvis. Hon kommer in till mitt rum

'' Hej?'' fortsätter hon eftersom jag inte svarat

'' Hej'' svarar jag men min röst håller inte. Helt ärligt vet jag inte riktigt varför men nervosititen och samtalet med mamma har bara fått mig deppig

'' Vad har hänt?'' frågor hon. Hon kan läsa mig som en öppen bok, det är ingen idé att ens försöka ljuga. Jag tittar bara på henne. Tårarna bränner bakom ögonen, varför vet jag inte men jag är bara så arg och ledsen/besviken på mamma, nervös för flyresan och irreterad på Zayn och Elvis för att dom inte kommer ihåg min flygskräck... Zayn hade ju ens ett pass sist jag träffade honom?! Jag hade ett, bara så jag kunde flyga till Canada om det skulle bli nödläge

'' Oh herregud! Du har ringt din mamma!!'' hon springer fram och kramar mig. Som sakt, hon läser mig som en öppen bok

'' Vad sa hon?!'' frågar hon

'' Hon säger att jag bara lämnar henne och sånt... Att hon inte betyder något för mig och att jag precis som pappa'' svarar jag. Okej, jag erskänner det hon sa var inte så hemskt men allt i grunden med pappa och allt fick det att bli hemskt

'' Du är inte som din pappa! Du är inte ett fyllo'' säger hon och ler osäkert

'' Han är inget fyllo!'' säger jag irriterat. Det var inte direkt detta jag ville höra nu

'' Okej, förlåt men om tänker på det är du LITEE som din pappa. LITEEE'' säger hon. Hon har väll rätt...

'' Förlåt'' forstätter hon

'' Det är okej. När kommer killarna?'' frågar jag istället. ELvis tar upp sin mobil och kollar klockan

'' OM 20 MINUTER!!'' skriker hon och springer in på sitt rum. Hon har nog inte ens packat klart.

ungefär 20 minuter senare plingar min mobil till

Från: Zaynii <3 

Hej babe, klara snart? xx <3

Till: Zaynii <3 

Japp xx <3

Jag tittat ut igenom fönstret och där står en bil. Jag tycker jag ser att Harry kör och Zayn sitter i baksättet. Zayn har nog inte fixat körkort än

'' Elvis kom nu, dom står där nere'' säger jag och börjar släcka alla lampor och hämta väskorna. Ur Elvis rum kommer hon ut med 3 stora väskor och säkert 5 handväskor...

'' Wow...'' säger jag och tittar på min packning, 2 stora väskor och 2 handväskor

'' Vad?'' frågar hon som om allt är helt normalt

'' Inget, kom nu'' säger jag och vi går ut. Jag låser och packar ner nycklarna. Detta klarar jag... Jag tar ett djupt andetag och börjar gå mot bilen. Jag ser hur både Harry och Zayn nästan tappar hackan när dom ser våran packning, vilket jag inte förstår för 

1. Tjejer har ofta med sig mycket saker

2. Dom av någon borde väll veta vad man har med sig när man packar

Zayn öppnar dörren och går ut ur bilen och hjäper oss med väskorna.

'' Wow, så mycket saker kan ni inte ha med er på turnén sen, många saker måste ni lämna hemma i London'' säger han och skrattar åt oss. Va?! Turnén?!

'' Va? Turné?'' säger jag och mitt hjärta slår snabbare

'' Ja? Vi åker runt på turné just nu men hade en paus och jag sa att vi kunde åka hit? Den börjar igen nästa vecka så ni måste ju följa med, visste inte du det? Förlåt'' säger han lite förvånat. Självklart! Hur dum kan jag vara och inte tänka på det

'' Det är okej, det låter kul'' säger jag och försöker dölja att min nervositet gick från 100% till 1000%

Oh herregud

'' Bra'' han ler ''resten av killarna är redan på flygplatsen så kom nu så åker vi'' fortsätter han. Elvis sitter i andra framsättet och jag och Zayn i baksättet. Harry och Elvis har någon diskution om vilka ställen hon ser fram att se och vilka Harry har sett av dom. Zayn och jag sitter bara brevid varandra och lyssnar på dom. Zayn har armen om mig. Det är lite svag musik från radion på. Jag tittar ut igenom fönstret, hur ska det här gå?

'' Har det hänt något?'' viskar Zayn till mig

'' Nej.. bara lite nevös'' viskar jag tillbaka. Han pussar min panna

'' Det kommer gå bra'' viskar han och ler. Bäst för dig att du har rätt Malik...

När vi kommer fram till flygplatsen så kryllar det av fotografer och fans. Hur står dom ut?!

'' Ner med huvudet'' säger Zayn till mig när vi kliver ur bilen. Han trycker ner mitt huvud och drar min luva över. Jag ser att Harry gör samma med Elvis, fast hon har ingen luva så Harry lägger sin jacka över hennes huvud. Tillslut är vi inne på flygplanet och där finns inga fotografer eller skrikande tjejer. 3 män kommer in på planet med våra väskor. Dom ställer väskorna brevid oss och går sedan ut igen.

'' Varför gjorde du så?'' säger jag lite argt till Zayn och fixar rätt håret

'' Förlåt, men var tvungen'' ursäktar han sig. Såklart han var tvungen för annars skulle ju pressen se honom med en vanlig människa. Skärp dig Nat, inga sådna tankar nu! 

'' Pressen tror nog att jag är tillsammans med Elvis nu'' säger Harry

'' Ja, fansen blit tokiga när dom ser oss med tjejer men det går över snabbt'' säger Zayn. Liam, Louis och Niall kommer in i samma rum som vi.

'' Heej'' säger Niall till Elvis och han kramar om henne. 

'' Sätt er, vi gör oss klara för start'' säger en röst i högtalaren. Zayn och jag sätter oss brevid varandra, Niall och Elvis sätter sig brevid varandra och Liam, Harry och Louis sätter sig brevid varandra. Jag känner hur vi börjar åka. Mitt hjärta slår snabbare och jag andas fortarare 

'' Nat? Nat..! Nat!'' säger Zayn och skakar på mig. ''Vad är det? Har du glömt något?'' frågar han

'' Nejdå... jag har ba-'' jag avbruts av att vi lyfter. '' Jag har flygskräck!'' fortsätter jag

'' Har du..? Men du... Juste det har du ju!'' säger Zayn. Han lägger båda armarna om mig och lägger mitt huvud mot hans axel

'' Andas, det är inte så farligt'' säger han och efter en stund är jag inte rädd länge.

'' Tack'' säger jag och tar ett djupt andetag. Han släpper mig. Herregud, jag är ju helt störd, vad är det för fel på mig?! 

Planet landar. Puhh, äntligen framme. Killarna börjar ställa sig upp men jag sitter kvar och darrar. 

'' Ä... är vi framme nu?'' får jag fram. Zayn skrattar åt mig

'' Ja, vi är framme nu. Allt gick bra, som jag sa'' säger han. Jag reser mig sakta upp och hämtar mina väskor. Vi kliver ur planet. Några andra män tar hand om våra och killarnas väskor. Såklart är det massa andra fotgrafer och tjejer nu men nu behöver inte jag och Elvis skydda oss lika mycket för en står buss står parkerad världigt nära som vi smiter in i. Massa säkerhetsvakter är runt oss, är detta möjligt? Seriöst? Jag tittar mig vetskärmt om kring. Jag HATAR att flyga, jag HATAR att vara i centrum och jag HATAR när massa personer tittar på mig

'' Du vänjer dig'' säger Zayn och forsätter skratta åt mig. Jag tittar på Elvis men hon ser mest nöjd ut. För de flesta tjejer är deras dröm att vara tillsammans med någon kändis men jag tycker det bara känns så konstigt att säga 'kändis' för mig kommer Zayn bara vara... Zayn

________________________________________________________________________________________

En vecka försent, jesus christ

Hoppas ni gillar detta, själv nlir jag rätt så nöjd... aja

Sitter och lyssnar på Midnight Memories, it's perfect <3

Jag har fått en kommentar att jag svär så mycket, jag vill säga att jag är ledsen för det men jag är som jag är. Jag är uppväxt att höra svärord. Pappa och mamma svär ofta och i min klass är det 2 st som aldrig svär så liksom.. Jag är ledsen om det är jobbigt att läsa, ska absolut bättra mig

1D DAY ÄR IDAG YEYYY 21:00-03:00 SKA SITTA SJÄLV PÅ MITT RUM OCH GRÅTA I SJU TIMMAR SERIÖST

FAST FÅR INTE SE HELA D':

'' Tillsammans!'' forsätter Elvis och ler jätte stort. Jag börjar asgarva åt henne och glömmer helt bort att One Direction står i samma rum och hör mitt jätte fula, helt konstiga skratt. Alla vänder sig mott mig

'' ehh... Jag menar GRATTIS'' säger jag snabbt. Jag ska till London... Jag ska till London med Zayn... Jag ska till London med Zayn som min pojkvän... wow... Allt klarade sig till slut, allt gick bra... OMG JAG SKA FÖLJA MED ZAYN MALIK OCH RESTEN AV 1D OCH MIN BÄSTA VÄN TILL LONDON SOM EN AV 1DS FLICKVÄNNER!! WOW JAG MÅSTE ANDAS...

________________________________________________________________________________________

Jag vaknar till och blinkar lite med ögonen för att vänja mig med ljuset som glider in egenom fönstret. Jag måste ha glömt att dra ner rullgardinen igår. Jag gäspar till och försöker ställa mig upp men jag sitter fast. När jag vänder mig om ser jag Zayn som ligger och håller fast i mig. Då börjar jag le, juste. Jag kommer ihåg gårdagen. Han är ju min pojkvän nu. Det känns så fel att säga pojkvän... vet inte men det låter bara så fel att säga så. Han har sin arm runt min midja, jag försöker ta undan hans arm men då drar han mig bara närmare sig.

'' Vart ska du...?'' frågar han sömningt

'' Umm, gå upp? Äta frukost?'' säger jag och fnissar lite. Jag kollar klockan på mobilen, 09:37. Jag suckar lite

'' Äh, klockan är ju inte så mycket'' säger jag och kryper närmare Zayn. Varken han eller jag är några morgon människor så vi somnar snabbt om. Klockan 10:04 vaknar jag igen, då är redan Zayn vaken. Han strycker mig på huvudet och håret.

'' Rör inte mitt hår'' mumlar jag. Då börjar han skratta

'' Precis som förr...'' säger han och ler. Han fick aldrig röra mitt hår förut, och jag fick inte röra hans haha.

'' Mm'' säger jag och drar min hand i hans hår bara för att.

'' Rör inte!!'' säger han och slår till min hand lite på skämt.

'' Håll tyst'' säger jag och han pussar min panna.

'' Tror du vi är dom ända som inte gått upp än?'' frågar jag. Om jag känner Elvis rätt så har hon redan gått upp men jag vet ju inget om killarna

'' Mmm... Liam är absolut uppe, antagligen Harry och Louis också. Niall vet jag inte, han gillar att sova haha'' Jasså du Elvis, redan en sak du och Niall kommer tjafsa om; När man går upp på morgonen...

Det börjar rycka i handtaget

'' Vad i? Fan nej'' suckar Zayn och drar en kudde över huvudet

'' Vad? Vad händer?'' frågar jag men innan jag får ett svar så hoppar 3 killar i rummet, Louis Niall och Harry. Niall är visst vaken

'' VAAKKNAAAAAAAAA INGET MERA GOSEGOS NUUUU VAKNAAAAA'' skriker dom i kör. Herrejäwlar är detta möjligt?

'' Du vänjer dig'' säger Zayn men han har fortfarande kudden över huvudet.

'' Hahahaha'' skrattar Niall.

'' Nejmen seriöst, ni måste gå upp nu. Zayn, vi åker i kväll'' säger Harry

'' I kväll?!'' frågar jag. Jag är absolut inte redo att åka till London i kväll. Zayn nickar bara och sätter sig upp i sängen. Jag ser bara hans nacke och rygg, han har en tatuering vid slutet av nacken. Det är inte så att jag inte gillar tatueringarna, det är bara så ovant... Han tittar på mig, jag ger honom en 'Jag tänker inte byta om när dom är här!' blick.

'' Försvinn nu!'' säger Zayn till killarna. Han fattade!!

'' Tack..'' säger jag tyst och letar efter min tröja.

'' Letar du efter den här?'' frågar Zayn och håller upp min rosa blus.

'' Ja, ge hit den'' väser jag. Det känns inte bra att han håller upp min tröja när jag bara sitter här i underkläder.

'' Ta den då'' säger han och håller den längre upp

'' Men skärp dig din idiot ge mig den!!'' skrattar jag fast jag tycker mest att det är pinsamt. Till slut orkar jag inte mer så jag bokstavligen hoppar på honom och rycker åt mig tröjan, då ser han nöjd ut. Jag drar på mig tröjan. Han sitter och tittar på mig

'' Vad är det? jag ser hemskt ut eller hur?'' säger jag och sätter händerna för ansiktet. Jag tog aldrig bort mitt smink igår så det är nog utkläddad

'' Säg inte så, du ser aldrig hemsk ut'' säger han och kysser mig på munnen. 

'' Äntligen!!'' säger Liam när jag och Zayn tillslut kommer in i köket. Där står vi alla, 7 personer i mitt och Elvis lilla kök. Hur lyckades alla hitta sovplatser? 

'' Okej. Frukosten står på bordet ta vad ni vill ha och hitta någonstans att äta på men smutsa inte ner!'' säger Elvis. Jag skrattar lite, Elvis är inte personen som städar men när hon väll gjort det blir det riktigt bra och ingen får förstöra det.

När alla har takigt det dom ska ha och plockat in allt sätter vi oss på golvet i vardagsrummet. 

'' Så när åker vi i kväll?'' frågar Elvis, hon verkar inte ett dugg nervös

'' Flyget går 17:00'' säger Liam

'' Flyget?! Ska vi flyga till London?'' säger jag förvånat av två andeledningar, 1. Flyga till en stad i samma land. 2. Jag HATAR att flyga

'' Ja, det går mycket fortare'' säger Harry som om det skulle vara självklart

'' Men jag och Elvis har inga flygbiljetter och det lär inte finnas att köpa det till samma dag som vi ska åka?'' säger jag och försöker hitta bortförklaringar. Niall och Louis börjar skratta

'' Vi kan inte åka i ett vanlig flygplan där andra åker i. Eller ja, vi gör det ibland men vi har ett eget flygplan haha'' säger Louis

'' Aha...'' säger jag

'' Om vi åker med ett vanligt flyg kanske några fans är på planet och du vet, vissa är lite galnare än andra'' säger Zayn och skrattar. Då börjar jag med skratta, glömde att dom var kända... 

'' Vi kanske måste gå till hotellet?'' frågar Liam efter frukosten

'' Ja, vi måste dit och packa våra saker'' säger Harry och vi alla reser oss från golvet.

'' Kommer ni och hämtar oss sen?'' frågar jag

'' Japp, var klara kl 15:30 så har vi en och en halv timme på oss, det borde räcka'' säger Zayn och pussar mig på kinden

'' Okej, ses då'' säger jag. Killarna går ut från lägenheten och jag går till mitt sovrum och packar. Hur mycket ska man ha med sig? Jag packar ner dom snyggaste kläderna jag har och 5 par skor sen går jag in på badrummet, duschar och borstar tänderna. Borde jag ringa mamma? Kanske? Hon vill nog veta om jag helt plötsligt lämnar stan... Eller bryr hon sig ens? Om jag inte ringer henne kommer jag få dåligt samvete... Jag går ut från badrummet och in i mitt rum igen. Mobilem ligger på sängen. Jag tar mobilen och slår mammas nummer

'' Ja det är Helen'' säger hon efter 3 signaler

'' Hej mamma! Det är jag Nat'' svarar jag och försöker låta lite glad. Vi har inte pratat på över 2 månader

'' Hej vännen! Vad kul att få höra din röst efter 2 månader...'' 

'' Umm, ville bara säga att som du kanske märkt är Zayn och hans band här i stan och jag och Zayn har blevit vänner igen'' börjar jag

'' Jaha? Det var väll kul'' svarar hon helt ointresant

'' Vi är faktiskt mer än vänner, jag ska följa med honom till London'' det blir tyst i luren och jag väntar mig en rejäl utskällning

'' Jasså du?! Så efter 2 månader ringer du och säger att du ska flytta till London? Så mycket betyder jag för dig ja men då vet jag tack så mycket. Fattar du hur jag känner mig nu kanske? Fattar du hur själviskt du är nu?'' hon är riktigt arg

'' Men bli inte arg på mig! Du kunde ju ha ringt om du ville prata!'' säger jag. Fan att hon alltid ska bli så arg på allt!

'' Du är precis som din pappa, egoistiskt, dum och lämnar mig!!'' Jag lägger på. Jag orkar inte höra massa skit om pappa. Mamma och pappa träffades på en pub för 20 år sen och sen började dom träffas mer, mamma blev gravid med mig. Nio månader senare föddes jag. Det första mamma sa var: ''Herregud är det där min unge? Jag hade föreställt mig en vackrare...'' men pappa tyckte om mig och tvingade mamma att behålla mig, och så började min uppväxt... Idag bor pappa i Canada, precis som min storebror Mark, dom har ganska bra kontakt. Jag vet inte hur pappa har det där om han har barn eller tjej, det var fem år sedan vi träffades sist. Sist jag och Mark träffades var typ förra sommaren.  Mamma och Kevin bor ju här i bradford, utan några fler barn. Mamma säger jämt: ''Det är skönt att jag inte har fler barn, det räcker ju med att hålla koll på dig!'' 

Min familj är inte den vanligaste... Jag brukar ofta hänga hemma hos familjen Malik, där är jag jämt välkommen även om jag och Zayn inte varit tillsammans.

Jag hör hur Elvis hoppar omkring och dansar i köket. Hon måste vara överlycklig, detta är ju allt hon drömt om. 

'' Jag ska bara springa ner till jobbet och säga att jag aldrig kommer tillbaka mer, hej då'' ropar hon och jag hör hur ytterdörren öppnas och stängs. Det finns verkligen inga gränser för henne!!

________________________________________________________________________________________

Herregud det är måndag och jag släpper kapitelet idag o.O FÖRLÅT!!! 

Kanske blev det lite långt idag..? Ellr lite lagom långt..? idk

Jag känner att jag hade fler läsare på förra novellen vilket chockar mig för enligt mig är denna bättre...

Nå hur många läsare har jag? Skulle bli superduper-dunder-jätteglad om du kommentar och säger vad du tycker, varför du började läsa den, om du läste förra novellen vilken är bäst av dom här 2? Ja du fattar. Skulle betyda mycket!! xx 

Vi bor ju ändå på femte våningen så skulle någ inte överleva. Eller så kan jag dränka mig själv? I sådna här tillfällen önskar jag att jag var en vampyr som dom i Twillight, dom behöver inte känna smärtan...

Jag reser mig upp men lite för snabbt så det svartnar för ögonen. Jag tar några steg framåt men jag är för yr så jag faller ihop och slår huvudet i golvet och tappar medvetande.

________________________________________________________________________________________

Elviras perspektiv:  

Jag små springer hela vägen hem. Stackars Nat. Hon sitter säkert hemma och gråter just nu. Hur kunde jag låta detta gå så långt?! Till slut kommer jag fram till lägenheterna. Jag springer upp för trapporna. Våning 1... våning 2, 3, 4, 5. Jag stannar utanför våran yterdörr. Jag bankar på dörren

'' Nat öppna!!'' ropar jag. Ingen svar. Jag suckar och rotar i min väska efter nyckelen. Till slut hittar jag den och låser upp.

'' Nat...?'' frågar jag, fortfarande inget svar. Jag går sakta in. 

'' Ahhh!! Åh herregud Nat!!'' Skriker jag till. Jag hittar henne på golvet i vardagsrummet. Hon blöder i huvudet. Jag böjer mig ner och skakar på henne. Hon måste ha tappat medvetendet. Jag försöker lyfta upp henne och bära henne till soffan. Jag lägger henne försiktigt och messar Niall.

Till: Min Babeee^^ <3 

Jag är hemma nu. Nat är oxå här men... men hon är medvetslös. 

Jag fnissar lite åt mitt hans fantastiska namn sen går ut i köket och tar en bit papper och blöter den under vattenkranen. Jag går tillbaka till Nat och duttar det blöta pappret mot hennes panna och torkar bort blodet. Min mobil plingar till.

Från: Min Babeee^^ <3 

Vaa?! Jag messar Zayn och kommer med killarna till er nu.

Till: Min Babeee^^ <3 

Bra, vi ses :)

'' Nat, jag är här. Elvis är här. Elvis ber om ursäkt, Elvis är arg på sig själv'' Jag strycker hennes hår. Det var inte så mycket blod. Jag gissar att hon ramlade och slåg i huvudet.

'' emmmm'' Nat låter lite men öppnar inte ögonen.

'' Nat...?'' frågar jag men hon säger inget mer

Zayns perspektiv: 

Jag sitter på kullen och drar upp grästrån ur marken. Vad ska jag göra nu? Allt är bara ett helvete. Det finns inget jag kan göra åt det. Min mobil plingar till, ett sms från Niall

Från: Nialler 

Zayn, jag vet inte om du är arg/ledsen/besviken eller något helt annat. Men Nat behöver dig!! Elvira sprang hem till henne efter att du stack. Jag vet inte så mycket men hon messade mig att Nat är medvetslös.

Va?! Jag reser mig upp och börjar springa bort till Elviras och Nats lägenhet. Jag struntar i att svara. En bit bort står massa fotografer. Inte nu

'' Jag är ledsen har inte tid just nu'' mumlar jag och tittar ner när jag går förbi dom. Dom följer efter mig en bit men till slut låter dom mig vara. 

Äntligen kommer jag fram till deras lägenhet. Jag knackar inte eller plingar på utan öppnar bara dörren.

'' Zayn!!'' Ropar Liam och Louis i mun på varandra men jag ingronerar dom, jag tittar bara på Nat. Hennes hår är ruffsigt och mascaran är utkladdad, hon har nog gråtit. Inte så konstigt, det har jag ju också. Fan, jag har gråtit.... Det gör jag aldrig... Nathalie Franks, du ska veta att du är speciell. Det ser ut som om hon har ett sår över högra ögonbrynet. Hon är fortfarande medvetslös

'' Um... Får man fråga vad som hände?'' frågar jag försiktigt och jag kan nästan se att hon rycker till lite, som om hon vaknade till av min röst...

'' Jag vet inte säkert. Hon måste ha rest sig upp och sedan snubblat till, slagit i huvudet i golvet och blevit medvetslös'' säger Elvis men hon lyfter inte ens blicken för att titta på mig. Hon tittar bara på Nat. 

'' Är hon okej..?'' forsätter jag. Elvis suckar och reser sig upp ur soffan och kollar på mig

'' Titta efter själv'' säger hon.

'' Um.. Okej'' säger jag och tar ett steg närmare henne. Jag tvekar lite, tänk om hon vaknar och fortfarande hatar mig. Skriker att hon aldrig mer vill se mig? Då kommer jag bara se dum ut. Skärp dig Zayn! Nu gör du detta Jag går ända vägen fram och sätter mig på knä brevid soffan och tar en av hennes händer i mina.

'' Nat, jag är så ledsen för allt som har hänt. Jag är så dum. Jag förstår om du hatar mig och aldrig mer vill se mig igen... Men jag älskar dig. Snälla lämna mig inte, vakna'' även om jag vet att hon inte kommer dö kändes det bara bra att säga så... Fast nu känner jag min världigt dum eftersom alla i rummet står och tittar på mig

Nathalies Perspektiv: 

Mitt huvud värker och jag orkar inte öppna ögonen för att möttas av alla blickar. Jag vet att jag måste göra det någon gång men kanske när fler har gått... Om dom nu tänker gå

'' Zayn!!'' hör jag hur 2 olika rösten ropar. Jag är inte säker på vilka. Men jag vet att Zayn är här. Tror jag iallafall för han svarar dom inte.

'' Um... Får man fråga vad som hände?'' hör jag hur Zayn säger. JAA HAR ÄR HÄR!! Jag rycker till lite av glädje att han fortfarande bryr sig. Elvis säger något och Zayn säger något mer men jag lyssnar inte. Är för upptagen med att fatta att han fortfarande bryr sig

'' Nat, jag är så ledsen för allt som har hänt. Jag är så dum. Jag förstår om du hatar mig och aldrig mer vill se mig igen... Men jag älskar dig. Snälla lämna mig inte, vakna'' Jag känner hur någon sätter sig framför mig och tar en av mina händer. Jag gissar att det var Zayn eftersom han nyss pratade. Lämna mig inte vaa? Jag ska ju inte direkt dö.. Han kanske menade att jag inte ska lämna honom liksom inte dumba honom...? Jag lyfter upp min lediga hand och strycker honom i håret. Jag öppnar ögonen sakta.

'' Nat-'' han hinner inte säga mer för jag kastar mig i hans famn

'' Jag älskar dig också och jag ångrar allt jag någonsin sakt!! Om erbjudandet fortfarande gäller så följer jag gärna med dig till London!! Fast jag fattar om du inte vill jag är ju världens idiot jag är så ledsen!!'' säger jag 

'' Vänta lite här nu va? Ska hon följa med till London?'' frågar Harry förvånat

'' Jag trodde vi bara åkte hit för att du skulle säga förlåt och få träffa henne'' säger Louis

'' Ja, hon ska följa med till London som 'Zayn Maliks nya flickvän'!'' skrattar Zayn. Jag skrattar oxå och det leder till att alla skrattar. Elvis tittar lite på Niall och nästan tvingar honom med hennes blick att säga samma sak fast med 'Niall Horans nya flickvän' Fast han märker det inte, han har fullt upp med att skatta åt... allt?

'' Niall...'' väser hon till och armbågar honom i sidan

'' Va..?'' Han kollar på henne. '' Umm juste... Grabbar, grabbar!! Jätte kul att Zayn och Nat äntligen fick ett lyckligt slut men det viktiga här; Det är inte bara Zayn som kommer tillbaka med en ny tjej'' säger han. Alla tittar förvånat på honom men Elvis står och ler jätte stort

'' Hallå? Killar? Jag menar mig? Jag och Elivis har typ blevit-'' han avbryts

'' Tillsammans!'' forsätter Elvis och ler jätte stort. Jag börjar asgarva åt henne och glömmer helt bort att One Direction står i samma rum och hör mitt jätte fula, helt konstiga skratt. Alla vänder sig mott mig

'' ehh, jag menar GRATTIS'' säger jag snabbt. Jag ska till London... Jag ska till London med Zayn... Jag ska till London med Zayn som min pojkvän... wow... Allt klarade sig till slut, allt gick bra... OMG JAG SKA FÖLJA MED ZAYN MALIK OCH RESTEN AV 1D OCH MIN BÄSTA VÄN TILL LONDON SOM EN AV 1DS FLICKVÄNNER!!! WOW JAG MÅSTE ANDAS...

________________________________________________________________________________________

What The Hell....? Det var ju ett bra kapitell (INTE)

Kom igen nu!! Vi måste kolla på SOML ok? En jätte viktig sak: Har du ett YouTube konto MÅSTE du logga ut från det annars räknas alla dina visnigar bara en gång!! Och tryck inte på ''repley'' kryssa sidan och slå upp den igen annars räknas inte det häller!!

Och till er som inte tror på att 1D faktiskt följer mig på Twitter, kolla själv! Jag heter Rakel_ee det är bara att gå in på min profil och se vilka som följer mig!!

KOMMENTERAAAA

'' Jag ska ut och träffa... herregud ahhhh Niall nu!!!... Så jag tänkte att du måste ha det lite mysigt innan jag går... Om det är okej alltså'' svarar hon och håller sig för att inte spricka av all glädje 

''Ja det är okej. Ha kul!'' Svarar jag och hon börjar hoppa runt

'' Tack Tack Tack Tack Tack Tack så mycket!! AAHHH HAHAHA'' Hon drar på sig sina skor och ger mig en släng kyss

'' Hej då'' säger jag och skrattar åt henne

________________________________________________________________________________________

Jag myser under filten och kollar på filmen. Jag kan alla rebliker utantill. Elvis tycker jag nördar för mycket, haha. Min mobil durrar till, det är Elvis som ringer. Varför? Det har bara gått en timme, hur mycket kan ha hänt? Jag pausar filmen och svarar

'' Vad är det?'' säger jag.

'' Inget, umm ville bara veta hur du har det'' svarar hon

'' det är väll bra''

'' Bra, du tänker inte på Zayn va? Och på det Zayn gjorde och sa? Jag menar det är väll ingen stor grej. Han vet ju att han gjorde fel''

'' Vet han? Vet han verkligen det?''

'' Ja....''

'' Försvarar du honom? Du kan inte försvara idioten!!''

'' jag försvarar ingen!!''

'' Bra''

'' mmm.....''

'' Jag hatar honom så mycket! Han fattar verkligen ingenting!! Bara för att han är känd så är han väll inte så mycket bättre?! Vad är det för fel på honom?! Han behöver söka hjälp. Eller ännu bättre; Skaffa ett liv! Han förstörde allt... IGEN! Jag blir så irriterad på folk som honom, som tror att dom är så mycket bättre än alla andra. Det skulle inte förvåna mig om resten av dom också håller på så, så var försiktig med Niall! Urch!!'' 

'' Nat... Han är inte sån. Tänkt dig för'' Elvis försöker lugna mig.

'' Ey ta det lungt Zayn... Hon är bara arg'' Hör jag hur någon mörk röst säger i bakgrunden

Elviras perspektiv: 

Detta kanske inte var det smartaste jag gjort.... Men det var ju inte min idé att ha på högtalare

'' Ey ta det lungt Zayn... Hon är bara arg'' Säger Harry. Jag kollar på Zayn. Några tårar åker ner för hans kinder.

'' Elvis... Elvira... Elvira vilka hör vad vi pratar om?! Har du på högtalare?!?!'' Nat låter världigt rädd och orolig. Hennes arga tonfall har helt försvunnit.

'' Jag... ehh.. ja....'' stammar jag men samtalet avbryts. Hon har lagt på. Zayn reser sig upp och går ut i hallen och drar på sig skorna

'' Zayn, vänta! Ta det lungt'' Liam skyndar sig fram till honom och försöker stoppa honom.

'' Släpp mig'' morrar han och Liam släpper honom men han följer ändå efter Zayn ut.

'' Liam, låt honom vara'' Säger Louis och tittar på Liam ledsna ansikte. Aww, stackarn det måste vara svårt för honom att se sin bästa vän så ledsen och arg. Jag tittar bara tomt framför mig. Vad har jag gjort? Det bränner bakom ögonen på mig. Jag borde aldrig gått med på det här. Niall lägger armen om mig.

'' Det är inte ditt fel'' säger han

'' Jo jag borde inte gått med på detta'' säger jag och en tår åker ner för min kind

'' Det var Zayn som ville'' säger Harry. Liam står kvar i hallen.

'' Jag borde nog gå hem till Nat och se hur det är med henne'' Säger jag och killarna nickar bara till svar. Niall följer med mig till hallen och kramar om mig. Han pussar mig lätt på kinden. Jag börjar le.

Jag visste att han skulle gilla mig, jag visste det, jag visste det!! 

Nathalies perspektiv: 

Nej... Nej... Nej vad har jag gjort?! Jag sätter händerna för ansiktet och tårarna forsar ner. Han tror att jag hatar honom. Han hatar mig. Detta är slutet. Varför leva när han ändå hatar mig? I 3 år har jag vetat att han älskar mig även om han inte har varit här. Och det har fått mig att forsätta vilja leva även om jag varit arg på honom. Men nu hatar han mig, vad är då meningen? Jag älskar honom, han hatar mig. Han hatar mig... Jag kan inte hålla tankarna i styr. Vad är meningen att leva om han hatar mig? Jag tänker igenom hur jag kan göra det. Jag kan gå in i köket och ta en av dom stora knivarna och skära mig på halsen eller så kan jag hoppa ut igenom fönstret. Vi bor ju ändå på femte våningen så jag skulle någ inte överleva. Eller så kan jag dränka mig själv? I sådna här tillfällen önskar jag att jag var en vampyr som dom i Twillight, dom behöver inte känna smärtan... Jag reser mig upp men lite för snabbt så det svartnar för ögonen. Jag tar några steg framåt men jag är för yr så jag faller ihop och slår huvudet i golvet och tappar medvetandet.

________________________________________________________________________________________

Hur ska jag beskriva detta kapitel? Kort, sorgset och spännande... Jag grät nästan när jag skriv detta D:

Sorry att det dröjde men jag ar inte haft tid. Har inte varit hemma varken i fredags, lördags eller igår.

Men här är det!!

Bara en kommentar på förra kapitelet? Känns inte bra, inte bra alls :((

Framför mig står Zayn Malik, världskänd kille från ett pojkvän och bjuder ut mig. Vill jag det? Jag erskänner, det vill jag... men ändå inte. Denna kille har jag busat med, lekt med, pluggat med. Han har tagikt min mat, mina böcker, mina saker, min oskuld och mycket mer. Men varför är jag så rädd för honom nu?

'' Okej, hämta mig vid 16:00'' säger jag. Han börjar le

'' visst'' Han ler jätte mycket.

________________________________________________________________________________________

Ursh, jag har verkligen inga bra kläder!! Det plingar på dörren. Är klockan redan 4 ? Åh nej! Jag kollar på kläderna jag har på mig. Aja, dom får väll duga. Jag har mina gamla slitna shorts och en rosa blus. Jag går och öppnar.

'' Hej'' har ler mott mig

'' Hej'' svarar jag och tar på mig skorna och drar med mig min väska. Vi går ut och går till ''vårat ställe'' 

'' Nå... Vad hade du tänkt att du ska göra?'' frågar jag. Han skrattar och vissar en väska som han har med sig. Det märkte jag inte ens att han hade... 

'' Vad har du i väskan...?'' frågar jag osäkert

'' Lite allt möjligt, hahaha'' 

'' Åh Herregud Zayn, vad tänker du göra nu?'' 

Vi sätter oss i gräset och Zayn plockar fram saker från väskan

'' Vad i hela....?'' Säger jag när jag ser vad han plockar fram, ett gammalt spel vi jämt spelade när vi var små. Det är till och med faktiskt vi som har gjort spelet. Jag skrattar med tanke på att han har kvar det.

'' Minns du det här?'' frågar han och flinar

'' Ja!! Haha har du kvar det här?'' Frågar jag fast det är ju rätt uppenbart att han har kvart det...

'' Bra, minns du hur man spelade det då?'' Frågan han och skrattar också

'' Ja tror det''

Efter en lång stunds spelade har vi också ätit och druckit av resten av sakerna har har med sig. Vi har kört 5 omgångar och jag har vunnit alla

'' Åh jag ger upp! Du vinner'' säger han och skrattar

'' Haha yeyy!'' Jag ler mott honom. Han flyttar sig närmare mig och lägger armen om mig. 

'' Vad håller du på med...?'' undrar jag och fnissar lite.

'' Ja... Jag vet inte. Jag vill väll bara fixa allt igen. Detta gick så bra så jag tänkte bara att det kanske skulle kunn-'' Jag avbryter honom

'' Vänta vänta, stopp... Va?'' Säger jag förbryllat. Vad håller han på med? Vad snackar han om? 

'' Ja, jag vet att du har det svårt att välja vad som är rätt. Jag antar att jag försöker hjälpa dig att välja... mig...'' Han tittar lite osäkert på mig. Hjälpa mig att välja Hur vet han om... ELVIS!

'' Vad har Elvis sakt..?'' frågar jag och tittar honom i ögonen

'' Hon berättade bara att du har svårt att välja och att du fortfarande äls....'' han avslutar inte meningen.

Jag knuffar bort hans arm och sätter händerna för ansiktet. Jag skäms för mycket för att prata.

'' Men du ska veta att jag alltid kommer finnas här för dig och du är den vackraste och mest speciella personen jag någonsin träffat! Och att jag älskar dig och kommer alltid göra, vad du än väljer'' Säger han och drar bort mina händer från mitt ansikte så han håller i dom. Han tittar i mina ögon och jag kan lova att jag är knall röd om kinderna. Fast jag minns att han gillade när jag rodnade. Han var den ända som fick mig att rodna och det verkar han fortfarande vara.

'' Nathalie...'' säger han

'' Nat. Kalla mig Nat... Det är okej'' säger jag och tar ett djupt andetag.

'' Okej, Nat. Vill du följa med mig till London? Alltså om du bestämmer dig för mig så skulle det vara riktigt kul. Elvis kan ju följa med hon verkar gillar Niall, haha'' Han skrattar till. Jag också, så det märks att hon gillar Niall haha. Följa med till London? Va? Wow.... Herregud, London? Tankarna flyger runt i skallen på mig. London? Flytta till London? Häftigt... men läskigt... Vi böjer oss mott varanda. Våra läppar snuddar vid varandra men han drar sig bakåt.

'' Vänta lite... hör du det där?'' Han reser sig snabbt och packar ner alla saker i väskan igen jätte snabbt.

'' Hör vad då..?'' Säger jag förbryllat

'' Paparazzi... Fort!'' Han knuffar bort mig och vissar att jag ska springa en bit bort där dom inte kan se mig.

'' Men... Varför..?'' Frågar jag fortfarande förbryllat

'' Du fattar inte. Dom kan inte se mig med en... vanlig person'' Han tittar på mig men jag vänder mig bara och springer därifrån. Vanlig person... Nyss var jag den mest speciella han någonsin träffat men nu var jag helt plötsligt vanlig? Som om han skulle vara mer värd för att han är berömd. Jag vänder mig om och tittar på honom och allt folk som och kameror som omringar honom. Jag hör vad dom säger.

'' Vem var det?'' '' Va? Nej ingen jag var här själv'' Några tårar åker ner för mina kinder. Han vågar inte erskänna att han hänger med... vanliga... människor som.. mig. Han vill inte säga att han hänger med mig. Ja... så speciell var jag då.... Jag vänder mig om och fortsätter gå hem och tårarna fortsätter att rinna ner för mina kinder.

Elvis är hemma när jag kommer hem. 

'' Heej!! Hur var det?'' frågar hon och kommer fram till mig. Jag svarar inte utan tar bara av mig skorna och hänger av mig väskan

'' Men herregud Nat! Vad är det?'' Hon torkar bort några av mina tårar

'' Inget... Zayn... Först säger han att han aldrig mött någon mer speciell tjej än mig men sen kommer paparazzis och då är jag helt plötsligt vanlig och att han inte vill att dom ska se honom med vanligt folk som jag..'' Jag sätter mig i soffan. Elvis lägger en filt över mig och sätter på min favorit film, Breaking Dawn Part 2. Jag tittar på henne och med en undrade blick

'' Jag ska ut och träffa... herregud ahhhh Niall nu!!!... Så jag tänkte att du måste ha det lite mysig innan jag går... Om det är okej alltså'' Svarar hon och håller sig för att inte spricka av all glädje

'' Ja, det är okej. Ha kul!'' Svarar jag och hon börjar hoppa runt

'' Tack Tack Tack Tack Tack Tack så mycket!! AAHHH HAHAHA'' Hon drar på sig sina skor och ger mig en släng kyss

'' Hej då'' säger jag och skrattar åt henne.

________________________________________________________________________________________

Puh... Långt kapitell....Omg Zayn din lilla.... O.O

Rätt nöjd faktiskt :D Särkilt bilderna dom blev ju perf   

Okej, vad hände? Det var SÅ nära på allt skulle fixas och så kommer dom där dumma paparazzis (Som jag inte kan stava till..) Och förstör allt D: fast Zayn var ju rätt taskigt :X

Nästa vecka kanske inte det blir något nytt kapitel :'( 

För ni vet att jag dansar (okej det kanske ni inte visste men nu vet ni) och gör massa andra saker på kulturskolan i min stad och nästa vecka är det typ en speciell vecka så det händer jätte mycker coola grejer bl.a ett Zombie Disco på fredag som slutar kl. 1 på natten. Innan det har dans uppvisning samtidigt som våran klass håller i ett annat disco och innan det är det en annan grej med dansen och träning och innan det skola så jag kommer ha det skit stressigt på fredag och om jag blir stressad spyr jag så jag måste vila ut på lördagen och orkar inte tänka på att skriva då. Ledsen men så är det. Kommer ha fullt upp hela veckan för vi har typ 3 prov denna vecka i skolan också D:

KOMMENTERA FÖR F*N  !!!!!

Jag, Niall och Louis ska dela rum och Harry och Liam ska ha ett eget. När jag kommer till vårat rum så är alla killarna där. Niall ligger i sängen och äter chips, Louis och Harry bråttas och Liam sitter med mobilen. Han twittar antagligen. Juste, jag måste nog twittra något i stil med ''Kul att äntligen få återvända hem, träffa familjen och vänner. Älskar er alla!! xx'' Eller nåt. Ska iallafall bli kul imorgon. Undrar om dom gillar Nandos?

________________________________________________________________________________________

Nathalies perspektiv 

'' Helvete!!'' 

Jag vaknar till av att jag hör Elvis skrika till. 

'' Elvis?! Vad har hänt?!'' Ropar jag. Hon kommer inrusande till mitt rum

'' Förlåt väkte jag dig? Jag brände mig på stekpannan, jag steker ägg.'' 

'' Men va fan Elvis, gå och sjölv med kaltvatten då!'' Jag suckar och kollar mobilen. Ett sms från Zayn... Vad gör han uppe nu? Klockan är halv 7.... Gamla Zayn sov länge men det har väll också ändrats...

Från: Zayn 

Hejjj!! Vad sägs att vi mötts vid Nandos kl. 12:30 ? 

Nandos? Bäst för Elvis att hon får äta på sin egen resturang på sin matrast för jag tänker inte äta med dom själv!

Till: Zayn 

ok, ses där

Jag går upp och klär på mig. Jag går ut i köket och hjälper Elvis att göra frukost. Jag berättar om vad som händer idag

'' Skämtar du? Vad kul!!'' Svarar hon glatt

'' Men får du det då...?''

'' Självklart! Chefen älskar mig'' Hon skrattar och blinkar med ena ögat.

När jag kommer fram så är dom redan där, Elvis är där inne och jobbar. Hon får matrast snart. Killarna är verkligen snygga, jag borde valt snyggare kläder... Jag har på mig ett grönt linne, vita shorts, armband, halsband och min svarta väska. Vi hälsar på varandra och går in och sätter oss. Det är inte jätte mycket folk så det är inga skrikande fans. Elvis ser oss och kommer springande mott oss.

'' Heejjjjj!!!!!'' Hon säger nog det till oss alla men hon tittar bara på Niall. Vi sitter och pratar om lite möjligt. Jag var rädd att det skulle vara svårt att föra ett samtal men dom är verkligen jordnära, coola och schyssta.

'' Elvira! Kom hit och hjälp till lite!'' Någon som jobbar på Nandos ropar

'' Ursäktar ni mig lite'' Hon pratar fortfarande till Niall. Han ler bara mott henne. Starckars honom...

Zayns perspektiv: 

'' Jag måste gå på toa'' säger jag och reser mig upp. Fast det måste jag igentligen inte, måste bara prata med Elvis. Hon står vid disken och pratar med en man. Hon börjar plocka undan saker som står lite här och där så det var nog det han bad henne göra. Jag går fram till henne.

'' Elvira, snälla jag behöver din hjälp! Hur ska jag få Nathalie att börja gilla mig igen?'' frågar jag. Hon börjar bara skratta

'' Hahaha igen? '' upprepar hon

'' Ja...''

'' Hon gillar dig redan dumbom! Hon älskar dig, hon vet om det men vill inte tro på sina känslor. Hon försöker bara att hitta sig själv och försöka ta reda på vad som är rätt eller fel.'' Hon fnissar lite

'' Men... Hur kan jag hjälpa henne att fatta att jag är rätt svar...'' Det lät inte så själviskt i mitt huvud Hon lyfter på ena ögonbrynet, hon måste nog tyckt jag lät konstig.

'' Det kan du inte. Jag fattar att du fortfarande älskar henne bla bla bla men hon måste få ta sin tid. Antagligen kommer hon inse att rätt svar är att ge dig en till chans. Eller att hon tycker det rätta är att strunta i dig, fast det har ju inte funkat så bra hitills.. Men en sak måste du veta; Säg ALDRIG att du förendrats'' hon tittar allvarligt på mig.

'' Varför inte?'' 

'' För om du säger 'jag har förendrats' kommer hon säga 'Ja... du är känd. Jag vet' fast då kommer du säga jag 'menar inte så, jag är fortfarande jag' då säger hon 'tråkigt att höra' eftersom hennes minne av dig är en dum idiot som leker med tjejers känslor. Då säger du 'Nej, menar inte så heller. Jag är fortfarande Zayn... Din Zayn' Och det vill hon inte höra för du kommer aldrig vara hennes Zayn längre. Du är hela världens Zayn nu och det vill hon inte tänka på''

'' Menar du allvar? Hur kan du veta allt det?'' jag är riktigt chokad

'' Ja, jag menar allvar. Jag vet det för att jag är bäst! Hahaha. Nejmen Jag fattar hur hon tänker. Hon är lättläst'' Hon ler.

'' Okej...'' Jag ler tillbaka till henne och går tillbaka till bordet.

Nathalies perspektiv: 

Jag ser honom komma tillbaka men låtsas som om jag inte bryr mig. Om jag är svårfångad men att han ändå försöker få mig tillbaka vet jag att han verkligen, verkligen vill ha mig. Jag och dom andra killarna pratar om olika jobb.

'' Men så svårt kan det väll inte va? Jag jobbade som servitris och på en leksaks affär innan det här'' säger Louis

'' Ja men jag hittar inget bra. Jag jobbade i en blomstär affär förut men det var för dålig lön'' Svarar jag honom.

'' Men du hittar nog något bra som passar dig'' Säger Harry och ler. Niall börjar skratta. Jag fattar inte vad som är så kul och kollar på dom andra.

'' Han skrattar alltid'' svarar Zayn till mitt frågande ansikte

'' Umm... Okej.. haha'' Jag minns att Elvis har sakt något om det... aja

Alla har ätit upp och vi går ut. 

'' Så vad ska du göra nu då?'' frågar Zayn

'' Vet inte, gå hem, söka jobb'' Svarar jag

'' Om du har en stund över kanske vi kan hitta på något, bara du och jag. Fast jag ska hem till mamma nu men efter det kanske?''

'' Jag vet inte Zayn...''

'' Snälla.... Vi kan vara på våran kulle och prata om allt som hänt?'' Haha våran kulle, den minns jag. När vi var små gick vi jämt dit och lekte. När vi blev äldre pluggade vi där. Vi har gjort mycket där tillsammans. Men nu är jag riktigt panikslagen. Ska jag säga ja eller nej? Framför mig står Zayn Malik, världskänd kille från ett pojkband och bjuder ut mig. Vill jag det? Jag erskänner, det vill jag.. men ändå inte. Denna kille har jag busat med, lekt med, pluggat med. Han har tagit min mat, mina böcker, mina saker, min oskuld, mitt hjärta och mycket mer. Men varför är jag så rädd för honom nu?

'' Okej, hämta mig vid 16:00'' säger jag. Han börjar le

'' Visst''

________________________________________________________________________________________

Asså vad dåliga kaptel det blir :C

Blir så ibörjan men vet precis hur bra det blir sen ;))

OMGGG DID YOU HERE ME SCREAMING!?!?!?! LOUIS FUCKING TOMINSONS FUCKING MUM WAITING TWINS!!! OHHH MYY GASSSHHH !!! SERIÖST JAG GRÅTER OCH SKRIKER !! NÄR JAG LÄSTE DET BÖRJADE JAG SKRIKA !! OMGGGG AHAHAHAH

'' jag respekterar dig även om du hatar mig'' säger han '' avbryt mig inte nu'' fortsätter han

'' okej'' han tar tag i mig och ställer sig framför mig.

'' jag har aldrig slutat älska dig. Jag har aldrig förlåtit mig själv. Men det var Rebecka. Jag vet inte hur hon gör men jag är inte den ända som hon förvirrade. Hon fick mig att tro att jag kunde få något bättre. Men hon hade fel, jag hade fel! För man kan inte få någon bättre än dig!''

________________________________________________________________________________________

Jag stelnar till. Det var precis detta jag inte ville höra, nu måste jag på något sett förlåta honom. Men jag vill inte det, jag vill INTE det.

'' Kul att höra att du har känslor. Men du är känd nu, det kommer inte bli som förut'' Säger jag och tittar bort.

'' Jag visste det, detta beror på bandet eller hur? Att jag följde mina drömmar? Kan inte du vissa att du också har lite känslor?'' Han tar handen under min haka och vrider mitt huvud så jag tittar på honom.

Känslor? Vill han att jag ska vissa känslor? Dom känslorna jag känner nu är bara en ända röra. Jag vill smälla till honom och springa därifrån. Jag vill också kasta mig i hans famn och gråta ut och berätta hur mycket jag älskar honom. Men jag kan inte. Det kommer inte bli som förut, det aldrig bli som förut. Nu kan han få vem han vill. Tjejer skulle kunna sälja sin familj för att vara hans flickvän. Han är inte längre min... 

'' Kan du förlåta mig?'' frågar han

'' Nej... nej det kan jag inte. Men om jag säger att allt är Okej och vi går vidare, slutar du då?''

'' Antar att det är det bästa svaret jag kan få så okej'' Vi börjar gå igen

'' Så... Hotellet ? Varför inte.. jag vet inte... hemma hos dig?'' frågar jag och ler lite

'' Haha du menar hemma hos tjejerna? Fem stora busiga och bråkiga killar där? Haha det skulle nog inte gå så bra'' Han skrattar. Jag skrattar också. Han har verkligen hittat det han vill göra och med människor som han gillar. Själv sitter man fast här och har inte ens råd men en egen lägenhet.

'' Så vart bor du då?'' Frågar han

'' där borta'' säger jag och pekar på ett höghus. '' Jag och Elvis delar lägenhet, vi har inte råd att bo själva'' säger jag och tittar ner i asfalten 

'' Ohh...'' säger han. Han har väll glömt bort hur det är att inte vara miljonär....

Vi står i dörröppningen till lägenheten.

'' Vill du gå ut och äta i morgon med mig... och grabbarna, och om Elvira vill vara med... såklart'' frågar han. Jag tänker en stund på det Elvis sa till mig och på att hon så gärna vill träffa Niall.

'' Visst. Behöver du mitt nummer om du ska mes-...'' Han titar på mig med en konstig blick. Såklart kommer han ihåg mitt nummer...

'' Låter bra, messar dig imorgon'' Han ger mig en liten kram och går sedan där ifrån.

Zayns Perspektiv

Jag vill bara fixa allt igen. Hon är arg, det borde hon vara. Men jag verkligen ångrat det. Minnet av hennes blick när hon såg mig... och Rebecka... det var hemskt... Jag bara såg hur hon föll i bitar. Alla leenden och skratt bara flög ur henne. Jag har aldrig glömt något, hoppas hon fattar det. Förut idag när vi träffades, när jag kysste henne... ja... jag vet inte vad som flög i mig. Jag var bara tvungen att komma ihåg hur hennes läppar smakade, komma ihåg vad jag missat i 3 år. I 3 år har jag spelat in låtar, åkt på turnerer, träffat kända männsikor, blevit intervjuvad, varit med på tv o.s.v Det har varit helt fantastiskt. Men jag har jämt känt att jag saknat något. Henne. Nathalie. Det ända jag hoppas nu är att hon följer med mig tillbaka till London. Hon skulle gilla London. Jag kommer fram till hotellet. Det är massa tjejer utanför. Inte nu, jag vill bara komma in. Jag drar upp luvan och tittar ner i marken. Jag letar rätt på Paul, han hjälper mig in. Jag, Niall och Louis ska dela rum och Harry och Liam ska ha ett eget. När jag kommer till vårat rum så är alla killarna där. Niall ligger i en av sängarna och äter chips, Louis och Harry bråttas och Liam sitter med sin mobil, han twittrar antagligen. Juste, jag måste nog twittra något i stil med ''Kul att äntligen få återvända hem, träffa familjen och vänner. Älskar er alla!! xx''  Eller nåt. Ska iallafall bli kul imorgon. Undrar om dom gillar Nandos?

________________________________________________________________________________________

Jag erkänner, det finns bättre kapitel... Och bättre bilder... hahahahaha

Suger på detta....

Aja, hoppas ni gillar det och fortsätter läsa. Alla mina idér bara försvann D:

Komenteraaaaaa!!!!!

''Du slåg mig inte... Du tyckte om det!'' Säger Zayn och ler. '' du har fortfarande känslor för mig!''

'' Självklart inte din dumma idiot!'' säger jag surt. Zayn tittar bara på mig med en glad min

'' Gör du visst'' han flinar.

'' Varför skulle jag?!.... eller svara inte på det...'' Han fortsätter flina. Jag vänder mig mot Elvis men hon står bara och glor på Niall

'' Elvis kom nu, vi går hem'' säger jag och drar med Elvis hem. Denna gång stoppar ingen mig. Jag ser hur Zayn tittar efter mig

________________________________________________________________________________________

'' Vart ska vi?'' frågar hon sakta

'' Hem..'' Jag tittar inte på henne, bara rakt framför mig

'' Okej men kan vi svänga förbi hemma hoss mamma och pappa först? Har lite grejer där som jag tänkte ta med mig''

'' Visst'' Vi går hem till henne

Jag sitter på Elvis säng under tiden hon packar ner saker i en ryggsäck. Jag sittar fortfarande inte på henne. Jag kan inte hålla tankarna i styr. Vad vill han? Varför gjorde Elvis så här mått mig? Zayn... zayn... Zayns vackra ögon, Zayns snygga hår, Zayn fina leende, Zayns stora muskler, Zayns tatueringar... Zayn... Men mest av allt tänker jag på kyssen. Varför jag inte gjorde något även om jag ville? Jag vet att någonstans finns det känslor kvar för honom, och dom känslorna kom fram idag.

'' Klar!'' Elvis tittar glatt på mig men märker att jag är deppig. '' förlåt...'' säger hon

'' Det är okej, fattar att du vill vara med Niall men varf-'' jag bliv avbruten

'' Tror du det var därför jag gick bakom din rygg?! För att få vara med världens snyggaste kille?! Nej! Jag vill bara att du ska vara glad igen'' jag svarar inte utan suckar bara. Hon sa det förut men jag tror inte på det.

'' Jag är visst glad...'' säger jag tillslut. Hon sätter sig brevid mig.

'' Dumbom! Jag menar riktigt glad. Så som du var när du var med Zayn. Lyssna, en sån vänskap du hade med Zayn har jag aldrig sett förut. Jag är och var ofta avensjuk på att vi aldrig kommer få en sån vänskap. Jag vet vad han gjorde men jag vet också att du igentligen vill förlåta honom men du tror att det är fel. Han älskar dig och du älskar honom, tänk på saken...'' Jag känner hur tårarna bränner bakom ögonen för hon har rätt. Jag älskar honom men jag hatar honom också. 

'' Juste!!! Jag måste till jobbet!! Det var någon kvälls möte om... någonting... fan! Det glömde jag!! jag möter dig hemma'' Elvis skyndar sig iväg. Jag skrattar lite åt henne. Hon glömer jämt bort viktiga saker. Jag tar på mig skorna och börjar gå hem. Det är många som är ute just nu. antagligen för att one direction är här för alla som jag går förbi pratar om det.

'' Åh herregud!!! Fattar inte att jag träffade dom!!! Harry kramade mig och sa att han älskade mig!!'' Säger en tjej

'' Men gud!! Zayn är ju så snygg!! Och att han är här ifrån!! Jag lovar, vi kommer gifta oss!!'' Säger hennes kompis. Dom ser ut att vara ungefär 14 år. Jag kan inte låta bli att lee, lycka till tänker jag till henne som ska gifta sig med Zayn. Jag går förbi ett nytt par tjejer. En av tjejerna och skärsår på armarna och svarthår. 

'' Jag fattar inte att jag äntligen fick chansen att tacka killarna för att räddat mitt liv!!'' Säger hon. Jag går lite saktare

'' Och jag fick chansen att tacka dom för att ha räddat min bästa väns liv'' säger den andra och ler. Kan killarna verkligen ha gjort något så specielt. Hur kunde lilla Zayn från lilla Bradford rädda någons liv...?

Jag skyndar mig hem. En bit bort hör jag några killar prata och skratta. Jag kollar ner i marken så ser inte vilka det är men orkar inte mötta någon jag känner.

'' Nat...halie?'' Jag tittar upp. Nämen där står dom ju, one direction...

'' åh inte du igen'' säger jag till Zayn och himlar med ögonen. Han tittar bara på mig. Seriöst, vad är oddsen att träffa honom igen?!

'' Zayn vi drar till hotellet!'' Säger killen med krullig hår som jag tror är Harry.

'' Visst, Nathalie du har väll träffat killarna?'' frågar han mig

'' Ja självklart! Jag har åkt ända till London och träffat dom i smyg!'' säger jag sarkastiskt och himlar med ögonen igen. Men han blir inte arg på min atityd. Istället säger han vem som är vem av killarna. Helt ärligt så lyssnar jag inte så mycket. Innan killarna går hem till Zayn så dunkar en av killarna, jag tror det är Liam i Zayns rygg och viskar ''Lycka till''. Zayn biter sig i underläppen, precis som jag gör när jag är nervös. Jag väntar på att han ska säga något.

'' Umm, vill du ha sällskap hem?'' frågar han

'' Nej'' säger jag och börjar gå. Men han strunar i det jag sa och följer efter mig ändå.

'' Nathalie jag-'' 

'' Jag vill inte höra, men tack att du respekterar att jag heter Nathalie...'' säger jag och minns när jag skrek åt honom att aldrig mer kalla mig 'Nat'

'' Jag respekterar dig även om du hatar mig'' säger han. '' Avbryt mig inte nu'' fortsätter han

'' okej'' Han tar tag i mig och ställer sig framför mig.

'' Jag har aldrig slutat älska dig. Jag har aldrig förlåtit mig själv. Men det var Rebecka. Jag vet inte hur hon gör men jag är inte den ända som hon förvirrade. Hon fick mig att tro att jag kunde få något bättre. Men hon hade fel, jag hade fel ! För man kan inte få någon bättre än dig!''

________________________________________________________________________________________
ugh, känner mig som en stor fet klumbig mupp....

Kapitel 3 everyone !!!! Hope you like it! ;))

Dumma Nat -.- Hur kan man dissa Zayn? Och vad kommer hända efter detta?? Kommer hon verkligen tro honom?? Haha det får ni läsa om en vecka!!! 

Komentera vad ni tyckte!! :*