Kapitel 18

Vissa sår läker aldrig

Louis Perspektiv:

Jag ser henne springa ifrån mig. Vad fan har jag gjort nu??

När dagen som jag längat efter i 6 månader äntligen är här, att hon är här,

så gör jag att hon försvinner igen ?! Tänk om hon skulle vilja åka tillbaka

till Smaragde nu bara för att jag är en sån idiot?! Ja... Louis Tomlinson,

du är den största idioten i världen, varför springer du inte efter henne??

Jag suckar och springer efter, hon ökar farten. jag vet att hon kan vara

riktigt snabb så detta kan bli en svår match. Helt plötsligt ser jag henne

inte längre. Det har börjat mörkna lite. Jag letar överallt men hon är borta.

Jag drar händerna igenom håret. Fan. Jag letar lite till. Till slut ser jag

henne. Hon vid en bro och tittar rakt ut i vattnet. Hon står bredbent

och hennes hår flyger i vinden. Hon ser så stor och mäktig ut men också

så liten och skör mott resten av världen. Jag går fram till henne.

'' Nessa...'' Försöker jag men hon vänder bort blicken och kollar åt andra hållet. '' Nessa, jag är jätte ledsen, jätte jätte jätte ledsen för det där.

Jag vet inte vad som flög i mig, jag blev bara så chockad. När du har varit

borta har jag varit jätte orolig att något ska hända dig och jag inte kan

vara där och hjälpa dig'' forsätter jag. Hon vänder blicken mot mig

och kollar in i mina ögon. Hennes ögon är rödsprängda och blanka. Jag

hatar att se henne gråta, speciellt när jag orsakat det!

'' Jag har tänkt lite och kommit fram till att... vi måste hålla ihop, det

kommer att vara en svår tid för oss nu i början. Men vi måste lita på varandra och hålla ihop, annars klarar vi inte detta.'' säger hon.

Jag skrattar lite åt hennes allvarliga tonfall.

'' Jag har alltid litat på dig'' säger jag och tar tag i henne och drar henne 

närmare mig. Jag plaserar mina läppar på hennes. Till slut släpper jag 

taget om henne och kollar in i hennes ögon. Hon gråter inte längre.

'' Vi har nog mycket att prata om'' säger hon. Jag blir lite orolig.

'' Som vad då? Vad som har hänt här?'' frågar jag.

'' Ja... Jag måste få veta, Elias... Har han... varit här?'' Hon sväljer en

klump i halsen. Usch, jag hatar verkligen Elias, det finns nog ingen annan

i världen som jag hatar så mycket!! När Nessa berättade om Elias och

vissade alla ärr och sår hon fått från honom... jag var så nära på att

kontakta honom och.... ja... om man säger så är jag den första som

skrattar om han dör... Taskigt jag vet men hatar honom så.

'' Han har inte syns till, tror att han vet att du åkt iväg och då gav han 

väll upp'' säger jag och ler lite halvt. Nessa ler dock jätte mycket när jag

säger det. Det får mig att börja skratta.

Vanessas perspektiv: 

Jag kastar mig på honom i en kram och vi står där länge... länge...

'' Fattar du hur mycket jag älskar dig?'' Säger han tillslut.

'' Fattar DU hur mycket JAG älskar dig?'' Svarar jag och fnissar. Han börjar

skratta. Men sen blir han allvarlig

'' Du kan inte förstå hur orolig jag varit, att inte veta vart du var, inte

veta om du ens levde... Det har varit ett helvete... Men... Hur visste du

det?'' Säger han misstänksamt

'' Visste vad??'' först fattar jag inte

'' Du visste att jag betet mig konstigt?''

'' Jaha, Sara sa det, hon har ringt mig och berättat vad som hänt och så.

Hon har till och med kommit....'' Jag avbryter mig.

'' Kommit ??'' Säger han fortfarande misstänksamt.

'' äh, inget.'' säger jag.

'' Okej... ? Men det jag sa, jag menar det verkligen, ibland trodde jag 

faktiskt att du var... död... En gång var 80% säker på det så jag var nära

att...'' Han avslutar inte meningen, men jag förstår ändå vad han menar.

Jag stirrar argt på honom.

'' Inte en chans !! Det får du inte!! Aldrig! Vad som en händer! Okej??''

säger jag strängt. Inte en chans att han skulle ta sitt liv bara för om jag

dog! Han betyder för mycket för så många! Hur kan han ens tänka den

tanken?!''

'' Jag kan inte lova något... Men jag lovar att jag alltid finns här för dig.

Men du måste lova att du alltid berättar allt som oroar dig för mig, okej?''

Jag nickar, det kan jag gå med på. '' Bra, nu har jag en fråga. Har du

slutat med att skära dig?'' forsätter han. Jag nickar igen.

'' Ja, ja det har jag.'' säger jag och ler. Han tar min hand och börjar gå.

'' Vi måste hem nu, resten är där.'' säger han. Jag är inte säker vilka

resten är men jag antar att det är resten av killarna. Gud vad pinsamt!

Att liksom bara: Hej! Jag är tillbaka! Asså gud, nej vad nervös jag blir!

'' Jag antar att Niall har berättat för dom andra varför jag gick ifrån dom

förut'' säger han. JAAAAAA!!!! Då blir det nog inte SÅ pinsamt i allafall.

 

Mathilda

24 juli 2013 21:42

Åååååå, vad jag längtar efter detta kapitlet nu. Undra hur dom andra kommer reagera när hon är tillbaka? Även fast Niall kanske berätta! Och, meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer!!!

Rakel

24 juli 2013 22:12

Haha asså gud vad söt du ee ?
Ja vi får väll se hur det går, har inte kommit på det själv än... Hehe... Bara lite, men deras reation kommer bli kul att skriva om :)

Puss Och Kram !! xx

 

Dani

25 juli 2013 21:14

Ursäkta språket med fy fan vad bra! Jag satt och grät i typ en kvart för jag kunde inte sluta! Det var sorgligt, romantiskt och...asdfghjkl jag kan inte skriva när...kvinna hjälp mig
Ja...förlåt för min konstighet. Hoppas du fattar att jag älskade kapitlet ♥

Kram xx

http://onednovellblogg.bloggplatsen.se

Rakel

26 juli 2013 15:15

Haha gud ! underbara unge !

 

Zahra

27 juli 2013 01:29

Gud, meeer!!! (ny läsare)

Rakel

27 juli 2013 19:41

Det kommer det kommer :))

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som jag nämt förut så har jag ett wattpad konto och jag har börjat skriva en bok som heter 'The Fourth Bird' som handlar om en tjej som heter Natasha Walker som deprimerad och sånt. Hennes bästa vän, Joe, är den ändå som alltid stått ut med henne. Ho...

Grattis på ett års dagen bloggen! :))  Ett år sen jag släppte min första novell haha så mkt har hänt sedan dess.  Asså den novellen sög xD   Har verkligen tappat läsare, men jag får skylla mig själv eftersom jag inte skrivit. Men så fort fler...

'' Så vad hade ni tänkt att göra idag då?'' frågar Zayn '' Hälsa på mamma och Kevin'' suckar jag '' Seriöst?'' Frågar Zayn förvånnat '' Ja, Mark är hemma hoss dom. Det är bara därför. Var länge sen jag träffade honom'' svarar jag. Även om Mark ...

Imorgon fyller bloggen 1år!! Yayayaay :3 Kommer skriva klar nästa kapitel idag också :) Yayyyyy känns skönt att börja skriva igen :D   Btw, hur tyckte ni att konsertna va? Jag tyckte att den 13:onde var helt awesome omfg dom är så jävla bra och...

IDAG SMÄLLER DET WWAT OMFG ASSÅ ÄR SÅ HIMLA LYCKLIG SKA ÄNTLIGEN FÅ SE MINA 9 ÄNGLAR OHMYGOD Sitter i bilen just nu på väg till Stockholm med Elvira, mamma och hennes mamma. Hahha kan inte vänta :D Vart sitter du? Jag sitter på läktare 2, plats 22...