Direktlänk till inlägg 21 juni 2013
Kapitel 4
Du Är Tillbaka
Louis Perspektiv:
Jag måste vara väldens största tönt
Här sitter jag i ett vitt rum och tittar på min nyss misshandlade flickvän
och jag gör ingenting, absolut ingenting. Jag måste vara väldens dåligaste
pojkvän !! Varför kommer jag inte på någonting att säga!? Nessa bårde
tycka att jag fånig... Åh Nessa... Varför just hon? Varför ska hon vara den
mest drabbade, men hon är den som minst bryr sig om det... Det är nåt
konstigt. Hon är den som åkt illa ut men det är jag och Sara som är mest
'' drabbade'' eller vad man ska säga, Nessa bryr sig knappt... Hon är så lung
i sitvartionen... Och Sara... Stackars Sara... hon måste känna ett sånt lidande,
att man bara ska gå och köpa vatten och när man kommer tillbaka ser man sin
bästis bli slagen. Det här kommer hon nog jämt minnas, även om hon inte vill...
Nessa bara ligger där i sängen och kollar på tv. Visst hon har sakt att hon har varit
på sjukhus mycket, men kom igen! Man kan inte bli van vid att vara på sjukhus
och vara skadad!... eller? Jag försöker komma på något att säga men det kommer
säkert bli mesigt... men jag försöker
'' Nessa, har du ont nån stans?'' Hon vänder blicken och kollar på mig med ett
litet roligt fnitter i ansiksutrycket, Som sakt mesigt blir det
'' Ingen stans'' säger hon och ler
'' Hur mår du då?'' frågar jag, hon verkar bli lite irrterad för hon ryker på axlarna
och svarar: '' Bara bra''
Oh fy fan! Det här samtalet gick ju åt skogen!
Vanessas perspektiv:
Stackars Lou, sitter där och är nevös. Det är ju bara jag som är van vid sittvartionen.
JAG KAN FORTFARANDE INTE KOMMA PÅ VARFÖR! Mitt minne måste ha suddast ut...
Jag har presic varit på rönken och jag har som tur är inga ben brytna, men
foten är jätte stukad och jag har fått en sår på magen som är infekterat efter
sand och smuts från personens skosula som kom in i såret. Och så har jag fått
rivmärken i ansiktet. Sara sitter fortfarande tyst vänd mot fönstret,
hon har inte ändrat sig.
Det är ganska fridfult på ett sjukhus faktiskt, det har jag alltid tyckt.
Jag hör massa springande fotsteg och rop från koridoren. Jag vet självklart
vilka det är för det finns bara 4 tillräckligt dumma personer som springer och
ropar på ett sjukhus...
'' Harry !! Sluta stöta på tanterna!'' Ropar Zayn
'' Gör jag inte!!'' Ropar Harry tillbaka
'' Var fan är dom!?'' frågar Liam
'' Vi får väll bara öppna i alla dörrar tills vi hittar rätt!'' svara Niall
'' Du vill ju bara hitta matsalen'' ropar Zayn till Niall
'' Vi får väll fråga en som jobbar!'' säger Harry
Dom springer samtidigt som ropar till varandra. Harry går fram till en sköterska
och frågar vart vi är, hon vissar dom till rätt dörr, dörr 326
Jag hör visknigar utanför min dörr, sen hör jag en gitarr som börjar spela
'' Baby, you light up my world like nobody else, the way you flip your hair gets
me overwhelmed
But when you smile at the ground it aint hard to tell...'' Dom forsätter att
sjunga och öpnnar dörren och går in. wow! Det finns verkligen inga gränser
för dom!
'' Tyst! Det är ett sjukhus!'' säger jag men skrattar och rodnar eftersom
dom sjunger för mig.
'' Haha'' Niall börjar garva. Vi sitter och pratar en stund och Niall börjar
spela på gitarren igen, denna gång är det little thing. Zayn börjar
sen Liam sen båda 2 sen alla sen... Louis tittar på min och sjunger. Jag
börjar nästan gråta
'' You can't go to bed without a cup of tea, Maybe that's the reason that you
talk in your sleep And all those conversations are the secrets that i keep
Though it makes no sense to me''
när låten är slut frågar Zayn: '' Vet ni vem som gjorde det?'' Precis innan jag
hinner säga nej vänder sig Sara om och säger:'' Elias... Det var Elias''
Grattis på ett års dagen bloggen! :)) Ett år sen jag släppte min första novell haha så mkt har hänt sedan dess. Asså den novellen sög xD Har verkligen tappat läsare, men jag får skylla mig själv eftersom jag inte skrivit. Men så fort fler...
One direction
Hej & välkommen till min One direction blogg! Jag kommer att skriva lite om grabbarna och lite noveller! Jag hoppas att du gillar bloggen, och kommer tillbaka!
Kommentera gärna! ♡
jag är en tjej som heter Rakel :))
Jag lever i en familj med en lilla syster och mamma och pappa. Jag kommer från värmland. Om du någon gång skulle se mig någonstans så kom fram och säg ''Hej! Jag läser din blogg!'' Var inte blyga, skulle bara älska om någon gjorde så =)
Jag har mycket problem med mig själv men 1D har alltid varit där för mig, dom finns när jag behöver dom. Dom är andledningen till att jag lever.
Annars är jag någ rätt normal... AHAHAHAAHAAA NÄÄÄ NORMAL FINNS INTE I MIN ORDLISTA
Glömde jag säga... @onedirection följer mig på twitterrrrr gaasssshh <3
Nathalie Franks, eller även kallad Nat är är 20 år och lever i England, Bradford. Där finns också hennes mamma och Kevin... Kevin är mammas nya kille. Nat står inte ut med varken honom eller mamma så hon bor i en lägenhet tillsammans med sin bästa vän Elvira (Elvis). När Nat var yngre var hon bästa vän med Zayn Malik. Nu vet alla vem han är, en av killarna i one direction. Men Nat känner honom bättre än någon annan. Vilket också gör det svårare för henne att glöma honom. Han krossade hennes hjärta igenom att vara otrogen.
Nat lovar sig själv att aldrig tänka på Zayns namn igen. Även om han är världs känd vill inte Nat ha något med honom att göra. Men svårare blir det för Elvis som råkar förälska sig i Niall Horan som oxå är med i 1D. Gång på gång försöker Zayn få tillbaka Nat, men hon vägrar. En dag kanske hon låter honom förklara... eller inte.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 |
30 | |||
|