Direktlänk till inlägg 20 juni 2013
Kapitel 3
Stranden
Klockan är kvart i 3 och jag ska träffa Sara nere vid glasskiosken om trekvart.
Jag och Lou sitter i soffan och kollar på tv.
'' Jag går och byter om'' säger jag till Lou och reser mig och upp går upp för
trappan. Jag tar på ett grönt linne och ett cykelbyxor. Jag letar efter mina
joggingskor och hittar dom längst inne i garderoben, hur länge sen var det
igentligen vi sprang ihop?! Jag springen ner igen och går ut i hallen för att ta
på mig skorna. Jag sätter upp håret i en hästsvans.
'' Hej då älskling! Vi syns sen !'' ropar jag till Louis. Han kommer rusande ut i
hallen och kramar om mig.
'' Hej då raring, ta hand om dig'' säger han och släpper mig
'' Haha ingen kommer mörda mig, tat lungt''
'' det får vi hoppas på... alltså att ingen mördar dig!'' han börjar rodna, vad är det
med han ??
'' haha fatta det'' Jag kysste på munnen lite snabbt och öppnar ytterdörren och går
ut. Jag joggade ner till stranden, vi bor ganske nära den. När jag kommer fram är
klockan 20 över 3 men Sara är reden där
'' Hej!! '' säger hon glatt när hon ser mig
'' Hej ! Kom nu! '' säger jag och drar i henne, jag vill verkligen springa igen !
'' haha okej då!'' säger hon och vi börjar springa. Det är så skönt att springa.
Jag känner mej så levande och kan bara släppa all strees och allt jobb.
'' Vad gör du nästa fredag?'' frågar Sara när vi kommit en bit
'' Öhh... det vet jag faktiskt inte'' svarar jag
'' Skulle inte grabbarna träffa skivbolaget och typ ha ett möte?''
'' Jo! Juste det var ju nästa fredag! Då är jag inte uppbokad på nåt''
''Bra! Då har vi en tjej kväll!''
'' Visst ! '' Det har alltid varit lätt att prata med Sara. Man blir aldrig rädd för att
säga något pinsamt och jag blir aldrig nervös i hennes närhet. Det har jag aldrig varit
inte ens första gången jag träffade henne ( i sjuan)
'' Kom! Här stannar vi och tar en paus'' säger hon och vi stannar vid nån strandbar, jag
känner igen mig för vi brukade jämt stanna är och köpa vatten. Sara vill visst inte ändra
på det vi gjorde förut.
'' Kommer snart! '' säger Sara och går in och köper vatten. Jag sätter mig på en bänk och
hämtar andan. Helt plötsligt får jag ett slag i ryggen så jag rammar ner framlänges på sanden.
Det ända jag ser är en person i svart munkjacka med huvan över huvudet. Personen
har trasiga jeans och slitna skor, jag är rätt säker på att det är en kille. Jag får en sparck
på sidan och snabbt där efter en i magen så jag tappar lufen. Personen slår till
mig i ansiktet så jag näsblodet börjar spruta. Personen tar tag i min fot och vrickar till den.
Jag vill skrika men jag får inte fram ett ljud, jag orkar inte, jag får inte luft till det, det känns presic som mardrömmen jag hade föra natten. Fast denna gång är det inte mitt hjärta som
krossas utan hela jag! Sara kommer ut ur baren och tappar vattenflaskerna i marken och börjar skrika. När personen får syn på henne springen den iväg. Sara skyndar sig fram till mig.
Jag har känt den här känlan förut, inte från marddrömmen... nån annan gång men
jag är för svag för att sätta fingret på vad det är, hjärnan funkar inte riktigt nu och synen
är suddig. Sara plockar fram sin mobil och ringer 112
'' Hej jag heter Sara och jag har Vanessa Broke här som precis blivit misshandlad. Vi är
vid strandbaren Rock'its, kom nu!!'' Det ändå jag får fram är : '' Lo..uis...'' jag har knappt
nån luft i mina lungor
'' Jag ska!'' säger hon och letar efter Louis i kontaklistan och ringer honom
'' Hej Sara!'' svarar han redan efter 3 signaler
'' Lou! Bra att du svara så fort!'' hon börjar gråta och berättar allt som hänt.
'' Åh herre jäwlar! ska jag komma !?''
'' Nej, kom till sjukhuset i stället abulansen kom precis.'' Abulans personalen lyfter upp mig
på båren och kör in mig i abulansbilen, Sara sätter sig brevid mig inne i bilen. När vi
kommer fram sitter Louis i väntrummet. När han ser oss skyndar han sig fram. Han går med
oss in på mitt rum utan att säga ett ord men han är bleck i ansiktet så han är någ skräckslagen,
lika så Sara. Det är visst bara jag som känner igen mig... VARFÖR KÄNNER JAG IGEN MIG!?
Jag får panik när den känslan slår upp igen. Dom går in på mitt rum men åker i en
sjukhus säng. Läkaren ''parkerar'' sängen brevid ett litet bord. Rummet är målat
vit och det hänger en tv på väggen mittimot sängen, i fönstret står det blommor och
det finns en dörr som antagligen leder till ett badrum/ toalett. Det finns oxå ett
större bord och 4 stolar. Läkaren kommer in och torkar rent såren och torkar bort näsblodet.
'' Du ska åka in på rönken senare'' säger läkaren. '' Du kan villa lite under tiden''
Det är inte första gången jag är på sjukhus. Jag har varit här ofta, jag åker ofta illa ut...
Louis sätter sig brevid mig på en av stolarna, Sara gör samma sak men på andra sidan.
Louis tar min hand och ser orolig ut. Jag kan se tårar bränna i hans ögon.
'' Gråt inte '' får jag fram
'' Jag fattar bara inte vem som skulle göra så här mot dig! Visst du har fått dödshot och sånt
men ändå, man brukar ändå inte göra något även om man skriver att man ska göra det...''
Jag bara tittar på honom för jag vet inte vad jag ska säga. Sara bara tittar bort från mig
och ut i fönstret som är vi hennes sida, hon säger ingenting
Grattis på ett års dagen bloggen! :)) Ett år sen jag släppte min första novell haha så mkt har hänt sedan dess. Asså den novellen sög xD Har verkligen tappat läsare, men jag får skylla mig själv eftersom jag inte skrivit. Men så fort fler...
One direction
Hej & välkommen till min One direction blogg! Jag kommer att skriva lite om grabbarna och lite noveller! Jag hoppas att du gillar bloggen, och kommer tillbaka!
Kommentera gärna! ♡
jag är en tjej som heter Rakel :))
Jag lever i en familj med en lilla syster och mamma och pappa. Jag kommer från värmland. Om du någon gång skulle se mig någonstans så kom fram och säg ''Hej! Jag läser din blogg!'' Var inte blyga, skulle bara älska om någon gjorde så =)
Jag har mycket problem med mig själv men 1D har alltid varit där för mig, dom finns när jag behöver dom. Dom är andledningen till att jag lever.
Annars är jag någ rätt normal... AHAHAHAAHAAA NÄÄÄ NORMAL FINNS INTE I MIN ORDLISTA
Glömde jag säga... @onedirection följer mig på twitterrrrr gaasssshh <3
Nathalie Franks, eller även kallad Nat är är 20 år och lever i England, Bradford. Där finns också hennes mamma och Kevin... Kevin är mammas nya kille. Nat står inte ut med varken honom eller mamma så hon bor i en lägenhet tillsammans med sin bästa vän Elvira (Elvis). När Nat var yngre var hon bästa vän med Zayn Malik. Nu vet alla vem han är, en av killarna i one direction. Men Nat känner honom bättre än någon annan. Vilket också gör det svårare för henne att glöma honom. Han krossade hennes hjärta igenom att vara otrogen.
Nat lovar sig själv att aldrig tänka på Zayns namn igen. Även om han är världs känd vill inte Nat ha något med honom att göra. Men svårare blir det för Elvis som råkar förälska sig i Niall Horan som oxå är med i 1D. Gång på gång försöker Zayn få tillbaka Nat, men hon vägrar. En dag kanske hon låter honom förklara... eller inte.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 |
30 | |||
|