Hej Hej ska bara säga att jag bytt profil bild nu. Tyckte den här var bättre. Så om du ser mig i rampljuset nu så har jag denna bild 

Vi sitter och pratar en lång stund om allt mellan himmel och jord. Men efter en stund hör jag massa skrek utifrån.

'' Hör du också det där?'' frågar jag

'' Skriken? Ja, jag hör dom'' vi båda vänder oss om och kollar ut. Där utanför springer massa tjejer och samlas framför en liten scen. Alla skriker och hoppar runt.

'' Vad händer?'' frågar jag och ställer mig upp.

'' ingen anning!'' säger Elvira. Hon låter lite förvånad men ändå inte... Vi skyndar oss ut för att få reda på vad som händer. Vi tränger oss fram men när vi nästan är framme vid scenen så tvärstannar jag 

Nej, nej, nej ! Vad i ?!

________________________________________________________________________________________

Nej! Helvete, varför?!

'' Varför stannar du ? Kom nu!!'' Säger Elvira

''Nej! Kolla!'' Jag pekar mot scenen, där dom står. Där 'han' står... Det får inte sant. Jag nyper mig i armen, nopp det är inte en dröm... 

''Hej! Vi är one direction'' Säger den blonda, Niall antar jag för Elvira börjar skrika, hoppa runt, dra i mig och pekar på honom.

'' Det är han!! Min blivande man!! Omg han tittade på mig!! Såg du?!?!?!'' 

'' Ta det lungt, han kollade säkert bara på dig för att du hoppar runt som en dum babian!'' Jag kollar mot scenen. Jag tittar på 'honom'... Men skärp dig Nat! Du ser honom! Du kan lika väll säga hans jäkla namn! Han har sett mig. Han ler mot mig

'' Jag måste gå'' säger jag till Elvis och vänder mig om och börjar gå. Jag ser i ögonvrån hur Zayn slutar le. Jag hör hur killarna på scenen pratar om olika saker som varför dom är där, för Zayn skull... Jag vet exakt vad det betyder. Varför ger han inte upp? Bara låta mig gå? Jag vet vad jag såg, det minnet kan ingen ta ifrån mig.

'' Vänta Nat!'' Elvira ropar på mig. Även om hon verkligen vill stanna kvar skyndar hon sig efter mig. När vi väll kommit ut ur folksamlingen tar hon tag i mig.

'' Jag vill inte träffa honom! Varför kan han inte bara fatta det?!'' Mumlar jag. Hon suckar och tittar på mig.

'' Ge honom en chans till! Man kan förendras, vad hände med det? Förut sa du jämt det! Du gav alla en till chans...''

'' Du vill ju bara träffa Niall!!''

'' Nej, jag vill bara att du ska bli glad igen'' Hon tittar lite sorgset på mig. Denna gång är det jag som suckar.

'' Gå tillbaka du. Jag går hem, vi ses där'' jag vänder mig om och börjar gå. Elvira står kvar och tittar efter mig. Jag orkar inte mer. Varför fortsätter han att försöka? Han är världskänd nu. Han kan få vem han vill, varför välja mig? Jag hör hur dom pratar från scenen. Dom säger saker som '' Vi kommer vara här i några dagar nu, ska bli kul att träffa er alla!'' Efter en stund hör jag fotsteg bakom mig. Jag börjar gå snabbare

'' Gå Elvis!'' väser jag. Men hon svarar inte. Tillslut känner jag hur hon lägger handen på min axel och stoppar mig. Jag tar bort handen och vänder mig om. Men det är inte Elvira. Jag stirrar in i ett par bruna, vackra ögon som jag känner för väll igen. Det är Zayn. Helvete. Jag stirrar bara på honom. Bakom honom kommer restan av killarna och Elvira. Dom ställer dig runt oss, antagligen för att kripa in och hjälpa Zayn om jag skulle ta till våld... Något som jag faktiskt tänkt på...

'' Hej'' säger han

'' Vad vill du?'' frågar jag 

'' Det tror jag att du vet'' svarar han

'' Okej.'' säger jag och vänder mig om på väg att gå. Men han tar tag i min hand och drar mig tillbaka. Jag tar tag i hans arm för att inte ramla. Han har fått stora muskler och skaffat tatueringar. 

'' Låt mig va'' snäser jag. Han säger inget, istället drar han handen igenom mitt bruna hår. Jag känner hur killarna och Elvis tar ett steg närmare men jag gör inget. Jag står bara där och försöker att kontrolera mig. Fall inte för honom, fall inte för honom! 

'' jag vill inte hör dina lögner och bortförklaringar'' säger jag

'' Det behöver du inte'' Till min förvåning låtar han inte det minsta arg. Istället trycker han sina läppar mot mina. Ännu en gång känner jag hur dom runt om kring oss tar ett steg närmare. Men efter en stund backar dom eftersom jag inte gjort något dumt. Men jag har inte bestämmt mig om jag ska smälla till honom eller inte. Tillslut släpper han mig. Han kollar förvånat på mig

'' Du slåg mig inte...?'' säger han. Jag kollar runt på dom andra

'' Okej, vad händer här. Har ni bestämt att ni ska stå som beskydade vakter här eller?!'' Frågar jag och stirrar på Elvira

'' Vi kan ha pratat via telefon...'' svarar hon oskyldigt

'' Du slåg mig inte'' upprepar Zayn

'' Nej det gjorde jag inte! Problem med det?! Jag kan göra det nu om du vill!'' Säger jag, jag är verkligen förbannad just nu

'' Du slåg mig inte.... Du tyckte om det'' säger Zayn och ler. '' Du har fortfarande känslor för mig!''

'' Självklart inte din dumma idiot!'' säger jag surt. Zayn tittar bara på mig med en glad min

'' Gör du visst'' han flinar.

'' Varför skulle jag?... Eller svara inte på det...'' Han fortsätter att flina. Jag vänder mig om mot Elvis men hon står bara och glor på Niall

'' Elvis kom nu, vi går hem'' Säger jag och drar med Elvis hem. Denna gång stoppar ingen mig. Jag ser hur Zayn tittar efter mig

________________________________________________________________________________________

Äntligen!!! :D

Hoppas ni gillar kapitel 2 :)) Vet inte vad jag ska säga men jag blev ganska nöjd

Kommentera gärna :*

Nästa kapitel kommer nog ganska snart eftersom ni fick vänta så länge på detta kapitel ^^<3